måndag 27 juli 2009

det finns både bra och dåliga dagar

vilken nyhet (inte).

Polarstern kan gå hur bra som helst. Men när vi ska ta kort, då är han riktigt billig!
Vill jag göra allt extra bra just då?

Eller är det helt enkelt för att han vet att när jag får riktigt bra kort på honom så är han till salu?

Nu har han iallafall lyckats gå bättre än någonsin ett tag så vi skulle ta lite kort. Och samma sak händer som varje gång vi tänker göra det.

Ändå måste jag le. Han är väl den enda häst jag känner som lyckas se ut så här de dagar han går riktigt dåligt!
Jag kanske ska ta och skapa en annorlunda försäljningsannons:
...en häst med dåliga och bra dagar. Som under de riktigt dåliga dagarna ser ut som ovanstående...
Hur man ser att han INTE går bra? Jag ler inte. Det gör jag alltid när jag rider och det går bra.
Ler..
Jag har varit hos Christina och hållt träningar och dömt programridning igen.
Dvs. de red lektion på förmiddagen (efter att ha festat rätt hårt kvällen innan vad jag förstod) sedan hade jag lite teori om just programmridning och sedan fick de rida igenom ett programm med bedömning.
Alltså pratade jag om dom 4årstiderna: sprakande höstlöv under hovarna, traven blev inte på stranden utan i 1,5 dm nysnö. Galoppen på stranden mot gryningen (eller var det solnedgång) och vi byggde tom in en perfekt halt! Det är när den "vanliga flickan" får syn på den ridande prinsen som ståtligt rider emot henne...
Programmridningen efteråt blev spännande! Att se vad dessa 5 olika ekipage gjorde utav det!
Det är kul att åka dit. De är så motiverade och trevliga allihop. Helt "normala" hästmänniskor med en hobby = hästar och ridning.
Det är något som jag kan sakna idag: att ridning för många har blivit en aktivitet där hästen inte är centrum utan att det blivit ungefär som att gymma en timme.
Hästar är ett kulturarv. Och det är enbart vi som sysselsätter oss med det idag som kan ge kunskapen vidare till nästa generation.
Men VEM i "nästa generation" vet om att man förr torkade sina hästar med vriden halm istället för att slänga på ett fleecetäcke?
Halm finns ju dessutom inte i många boxar längre, tyvärr.
Vem vet att ett vanligt 2delat bett även kallas vattenträns - och varför? Idag rider inte ens flesta människor på ett vanligt 2delat bett.
Vem vet vem Xenophon, Gustav Steinbrecht, Robinchon de la Gueriniere var och vad dom gjort för modern ridning? Den "moderna" ridningen ser ju inte ens ut så som den borde längre!

Vi lever så snabbt idag att vi knappt har tid att stanna upp! Vi hetsar från den ena aktiviteten till den andra. Ingen kan vara nöjd med att befinna sig på den nivån man gör - allt måste bli större, mer och bättre...
Tills något händer. Då stannar tiden liksom upp och vi har hur mycket tid som helst.

Personligen tycker jag om att dela med mig kunskap. Det är roligt att säga något och den man berättar det för säger: jamen så har aldrig tänkt! Och som veckor senare fortfarande kan säga... vet du... du sa ju... och så har denna människa "tänkt" och har plötsligt nya frågor.
Vi har ju emellanåt den otroliga möjligheten att Isabelle får träna för Karl-Heinz Giebmans. Att bara titta på hans undervisning är så givande!
Jag har alltid varit stolt över min utbildning. Många i min omgivning har ju stört sig på att jag ofta jämför med Tyskland. Vad dessa inte tänker på är att jag inte har mycket annat att jämföra med! Jag har bott där i 25 år av mitt vuxna liv! Tydligen är det för andra helt OK att säga: när jag var i Skåne, eller när jag praktiserade i Tyskland, Holland what-so-ever - då är det OK.
Jag har lärt mig varför det är viktigt att skynda långsamt. Jag har lärt mig att förstå utbildningsskalan och förklara den med egna ord, efterleva den. Och jag märker vlka avkall jag emellanåt kan göra på min lärdom när tiden för ny "input" ligger långt tillbaka i tiden.
Men så kommer den som en riktig vitaminkick och jag kan "sticka ut".
Som att tala om för en viss tränare för några veckor sedan att om denne inte slutar uppmuntra sina elever att slå på sina hästar eller att själv gå med långpisken efter dom så är denne person inte välkommen på anläggningen längre.
Denna person blev så arg! Och frågade mig vad jag gjorde i sådana situationer.
Jag hamnar aldig i en sådan situation svarade jag. Där kunskapen tar slut där tar våldet vid. Jag kanske helt enkelt har lite mer kunskap än du?
En tränare är inte nödvändigtvis en god pedagog. Tränare kan "vem-som-helst" bli (som uppfyller kraven) det är INTE en yrkesutbildning.
För många år sedan utsåg en tysk tidning Tysklands bästa tränare... det visade sig att denna aldrig suttit på en häst! Så en papperslapp är ingen garanti.
Det är tränare och coachar det är aldrig ridlärare längre. De duger inte när man har egen häst även om det är dom som har kunskapen.
Många ridskolor är bara kvantitet - ej kvalitet. Så många elever som möjligt (man KAN inte lära sig rida med 12-14 personer i en grupp!
Dåligt hästmaterial (för de flesta ridskolor vill ej lägga pengar när de köper hästar, de vill endast ha mycket när hästarna inte fungerar).
Mina personliga tankar - men det är väl det en blogg är till för!
Ett litet p.s. förr så skrev vi våra älsklingshästars namn på vara basketballkängor. I olika ljusa pastellfärger.
Idag gör vi inte det längre utan säger endast: Jaaa, han får stå på dina gympadojjor eller, nä, han får ingen plats på dina gympadojjor idag...
Polarstern får stå där ändå. Han är en fantastik häst! Som är till salu...

1 kommentar:

  1. Det här inlägget har jag inte läst förrän nu, det är riktigt bra och inte alls så privat tycker jag / :) Viveka

    SvaraRadera