2012 - då allting (för)ändrades

Nej, jag har inte blivit bättre på att låta år passera revy - inte bättre än förra året iallafall.
Ändå var nog 2012 det år där det hände otroligt mycket!
Sent på kvällen den 13.2 föddes lilla Valentino och inte ens 24 timmar senare fck han sin första kolik.
Bubulina, älsklingen fick dödfödda tvillingar.
Dagen därpå adopterade hon ett föl - lilla Castella - vars mamma hade dött.
Jag separerade och tänkte: hur tänkte jag nu? Ska jag med mina 50 år bli ensamstående mamma med två tonåringar?
Men det var det bästa jag gjort!
Och även om man inte ska tro att sånt händer (för hur hittar man en ny karl mitt i skogen högt uppe på ett berg?)
Men det gjorde jag. Jägaren... Det toppade till och med "det bästa jag gjort"!
Bubulina fick åka med lilla Castella hem. Det blir dessutom hennes sista år. Vad jag älskar den hästen!
Dark Macig var vi tvungna att avliva. Han blev argsint och började attackera oss.
Och jag fick ett underarmsben och 2 revben avsparkade. 3 år och 1 dag efter min olycka.
Benen i armen stod parallelt med varandra så man var tvungen att operera och fixare med en stor platta.
Och allvar - revbenen kände jag knappt av men fy vad armen har gjort ont!!!
Så det blev inte någon ordentlig ridning för mig det här året heller.
Vi har haft musinvasion i stallet och de små dj....rna har knaprat på ALLT!
Jaha, lite mer negativt då: hydrofonen i stallet gick sönder. Den som är kopplad till våran stora brunn. Kostnad: ca. 25-30.000 OK blir inte lagat nu utan vi får klara oss på en brunn.
Vi fick (som vanligt) vattenläcka i stallet.
Traktorn gick sönder - kopplingen
Pumpen i den grävda brunnen gick sönder - men den köpte vi en ny.
Volvon stannade mitt på gården och ville inte starta mer
Diskmaskinen slutade fungera.
Jordfelsbrytaren slog ständigt ut - det visade sig vara fläkten.
Tvättmaskinen slutade fungera...
Snacka om att ha flyt!
Jag har säkert glömt något...
Men allvarligt talat så är jag superlycklig ändå - och jag säger som förra året:
Skit i 2012 det kommer ändå inte tillbaka!
Men jag skulle för allt i världen inte vilja vara utan det året!
Ha det underbart alla vänner!

en mjuk fölnos

Igår stod jag länge och kelade med Valentino. Han är ullig som ett utegångsfår och nästan svart. Och faktiskt över en meter hög. Vem hade trott det om den "lilla handväskan" när han föddes!
Det känns så länge sedan och ändå är det bara 10 månader sedan vi inte visste om han skulle överleva eller inte.
Varje dag när jag kommer in i stallet ropar jag: Liiiteeen och varje gång svarar han med ett gnäggande. Han svarar även om jag ropar på honom i hagen.
Igår när vi stod och kelade så lade han sitt huvud på min axel och kröp nära, nära min kind. Han tryckte sig mot mig och jag är säker på att han vet att jag räddade livet på honom med mina (inte vackra) men underbart värmande, spännande kreationer.
Han är verkligen en älskvärd liten varelse.

Det här med jul...

...är ju varje år lite hysteriskt.
Jag menar utöver arbete, hem, hushåll och övriga stallsysslor ska julklappar inhandlas, huset ska städas extra julfint, fram med juldukar (som måste strykas), gran ska huggas, maten ska inhandlas (as if there is no tomorrow) och till-lagas.
Sen stressar man hela julafton för att fixa det sista, göra Jansson, grilla revbenspjäll (skinkan och köttbullarna var redan klara), duscha, byta om och sedan se ut som om det inte var det minsta stressigt.
Kände mig faktiskt liiite sliten imorse.
Den här bilden kompenserar däremot en hel del.
Hasse, Daniel och jag hade nämligen väldigt roligt när vi "byggde" tomten och ställde (band fast) den på plats upp vid Kullstugan till Matthias med familj.
Svinkallt var det men visst blev det stämningsfullt?
Medan vi höll på att bygga så blev det sakta men säkert mörkt och hästarna som var ute såg något som vi inte såg. Snacka om att burra upp sig i flock! Halvcirkel, sakta framåt för att sedan springa (strutta) iväg i full fart åt andra hållet. Sedan tillbaka igen. Fnysa, stå fastfrusna som giraffer och vi flinade lite.
Jag sa att normalt sett reagerar de inte så starkt på rådjur som dom faktiskt är väldigt vana vid. Möjligtvis en älg - men de brukar försvinna så fort de ser/hör hästarna. Men det här var annorlunda och dagen därpå visste vi svaret. Varg. En stor en.
Känns lite halvläskigt. Mest rädd kanske man ska vara när Momo och Casper drar iväg. Eller när lilla Valentino är ute.
Men jag hoppas att den drar vidare och inte "fastnar" i våra skogar. Och att mitt största problem till att börja med är slut: kommer-jag-att-hinna-allt-innan-Kalle-Anka? Svaret är Nej, det hann jag absolut inte. Men det blev en rolig och fin julafton iallafall. Ny regi. Nya skådespelare. Helt enkelt början på en ny tradition.
God Jul allesammans!
Caroline

Grått, brunt och svart

Nej, inte hästfärger - vinterns mörka färger när det inte ligger någon snö.
Fast jag saknar inte snön ännu. Till jul vill jag ha den och några veckor däromkring.
Sen får det vara bra.
Lite mörkt är det när jag går ut med hundarna på kvällen. Dvs. det är kolsvart.
Ändå känner jag mig inte ett dugg mörkrädd. Och det är något jag varit i hela mitt liv!
Casper springer före, Momo snosar brevid mig och när vi hunnit en 20 meter hör man: dorom, dorom, dorom (läs snabbt) - det är den galopperande katten som också går med. Det är faktiskt rätt mysigt.
Vedpannan och jag är också oftast vänner. En klar fördel på vintern.

Igår sade jag: en månad till - sedan blir dagarna längre igen. Och ljusare. Vart tog tiden vägen?
Jag tycker veckorna skenar på i 180. Fast i år längtar jag faktiskt till jul. Jag vill julpynta! Och laga massa god mat...

Tråkigt är däremot att inte rida. Jag är så där riktigt, riktigt sugen på det! Och Bruning följer mig med blicken... Rida, matte? Nähä. Men det tar tid för armen att läka. Så det blir nog ingen ridning i år.

Det blir lerigt i hagarna så här års. Ibland kommer hästarna in och det går inte att se vilken färg de ursprungligen hade, men de har kul iallafall.

Isa är tillbaka från Turkiet med många nya intryck och funderingar. Och en hel del tvätt... :)
Daniel tränar för fullt på sin 6pack - får se om det blir någon tävling i april. Återkommer om det...

Den 8.12 ska jag stå på loppis på Linneskolan i Eksjö. Det är samtidigt som det är Julmarknad.
Jag kommer att ha med mig te, kryddor, örter, smycken och kanske lite begagnade hästsaker.
Har du inget att göra den dagen så kom gärna och hälsa på!

Mus-Spa

Erbjudes...
extra stor badbalja för möss
inkluderar äventyrs-lekpinne i mitten inkladdad med nutella som garanterar fritt fall i baljan.
2 ramper upp till kanten (handikappsanpassad)
Erbjudandet inkluderar 10 meter fritt fall (utomhus) inklusive badvattnet för hot-cold-effekt (genomförs rituellt av badmästaren personligen med hyllningen: HUUUIIII.

Tyvärr går det inte att avbryta erbjudandet mitt i (till exempel efter nutella-måltiden) då ingen nödutgång från badvattnet existerar - typ: den-som-sig-i-leken-ger...

På helgen genomförs extra tömning (upp till 2 gånger per dag) - lämpar sig alltså för familjebad...

Intresserad?
Besök stora sadelkammaren på Högelid...
Ingen bokning sker utan alla är välkomna!

BILD FÖLJER...

Suck, Pust...

...vintern kom i år också.
-6 grader och snö så att det täcker gräsmattan iallafall.
Kan skratta ihjäl mig varje år eftersom kastanieträdet tappar alla sina löv på en gång. Ovanpå snön. Tjoff, säger det och inte ett löv finns kvar på trädet.
Min ridabstinens får vara fram till jul. Trodde jag i min enfald att jag kanske skulle kunna rida lite försiktigt efter 6 veckor så tog läkaren snabbt ur mig det.
8 veckor till, sade han. Minst. Är ett komplicerat brott.
Men skruvarna håller! Säger han och lyser upp som om han precis talat om för mig att jag vunnit en miljon.
Kul. Inte, tänkte jag. Men hade skruvarna löst sig så hade man varit tvungen att operera om. DET hade inte varit kul. Så jag log lite mot honom iallafall. Så där medkännande...
Ridabstinensen gäller även för Isa eftersom marken är stelfrusen.

Vis(s)het

Nu vet vi att mössen tänkt bygga bo i täcket av Connections hår. När vi skakade täcket igår morse så kom det ut stora hårbollar... Stackars Connection. Inte undra på att han kutade som tokig!

Hösten har kommit för att stanna. Alla färger på löv och träd är underbara men detta eviga regnande får en inte på gott humör precis. Den här bilden på Delightful Magic är visserligen några år gammal men jag tycker den är stämningsfull och hade han haft ett horn i pannan hade jag på allvar trott att det finns enhörningar (!).

Hästarna börjar sätta rejält med päls. Lilla Valentino ser redan ut som en liten teddybjörn. Och Castella är nästan lika stor som Surprise. Varje gång vi matar vår lilla stoflock så förundras jag över hur snälla de är. Med varandra och mot oss. Fölen är helt integrerade i flocken. Ibland är Cinni "barnvakt" ibland leker de med Surprise. De är en riktigt storfamilj. Det är roligt och intressant att se (och lära). Snart är det däremot tid för fölen att bli "vuxna" och då är jag glad att dom faktiskt har en familj som de får fortsätta gå med...

Så äckligt

Möss, 100tals känns det som - möss, möss, möss - en hel koloni!
Värst är Isas sadelkammare. Där står 3 musfällor och varje dag fångar vi 3-5 stycken per dag.
Igår kom hon och skrattade och sa: mamma, jag tror att det suttit en mus i Connections täcke för han är sönderknaprad på ryggen... Detta regntäcke hänger över en boxdörr och varje dag när vi ska lägga på det... dvs. Isa lägger på det... så kryllar det av möss som flyttat in under natten.
Imorse var det Daniels "tur" att skaka det och det kom säkert ut 7-8 stycken!!! Har funderingar på om man ska prova en sån där elektrisk fålla med ultraljud men jag vet inte hur hästar och hundar reagerar på ljudet. De har ju känsligare hörsel än vi.
Men det verkar iallafall vara ett riktigt mus-år i år...

...allt annat än häst

Träningen för Peter Eriksson gav verkligen den kicken vi förväntat oss. Eller kanske snarare som vi hade förhoppningar om att den skulle ge. Igår var det dags för ny tävling. Denna gång på hemmaplan - dvs. Vetlanda.
Insikten vi fick var att Connection inte är redo för 2 klasser på en dag. Han hade en superfin första runda med ett larvigt litet pet och en snabb, flack andra runda med 8 fel.
Det enda positiva med det var att se att han faktiskt "attackerar" hinder och är snabb.

Det händer så otroligt mycket hos oss för tillfället.
Därav är kanske 20% häst - resten sådant som egentligen inte hör hemma i den här bloggen som är tänkt som vår "dagbok-på-gården".

Ett par happenings av vikt är däremot:
Jag separerade efter många, många år. Ett nödvändigt MÅSTE som fått mig att må väldigt bra (igen)
Vi har avlivat Dark Magic - detta efter att han började bli argsint
Isa och Connection är ett absolut dream-team
Jag fick ett komplicerat benbrott i underarmen efter en hästspark - där även 2 revben "rök"
Jag har hittat en ny vän som jag tycker väldigt mycket om och som får mig att må mycket bra...
Det ger mig även ork att se framåt, se perspektiv och få framåtanda - men som även får mig att bli sårbar igen...

Imorgon ska stygnen tas efter min operation av underarmen där man satte in en 11cm lång platta med massa skruvar. En operation som tog nästan 3 timmar... Lite "scary" faktiskt...

Kram på er!

Checkpoint

Braås i söndags var en highlight. Även om Connection inte gillade resan dit och blir otroligt uppstressad just på den tävlingsplatsen. Undrar varför?
Han var dubbelnolla i 1 meter, dök inte men höll på att hoppa Isabelle ur sadeln i varje språng.
Han tar i för kung och fosterland som om hindrena vore 1,50 höga.

Så nu är det dags för en "checkpoint" - en träning för Peter Eriksson.
Ska bli spännande att se om han har något nytt att komma med - kanske ett tips eller 2 hur vi ska undvika dykningar till exempel...

Mullehästen är i träning igen. 2-3 veckor sedan ska han ut på annons.
Det är snart dags att avvänja Valentino, därefter ska även Kimba iväg.
Hon är en underbar ponny - en dubbeltalang! Men tyvärr för liten för Isa och dessutom är det ju hennes sista ponnyår i år - vilket innebär att även älskade Delightful Magic ska iväg...

Det är med blandade känslor som vi minskar på familjemedlemmarna men ett nödvändigt måste och säkert ett steg i rätt riktning för framtiden och alla nya projekt som kommer...