söndag 19 juli 2009

Glädje - del 2

Jag blir varm om hjärtat när jag ser att Charlotte är glad (det är den bruna hästen till höger)
Det har inte alltid varit självklart.
Charlotte kommer från en uppfödare som var alkolist. Hon har fin holsteiner stam men är inte registrerad eller brandmärkt då han skitit i det.
Han bytte henne så småningom mot några kor och Charlotte stod fastkedjad bland kossor i ett kostall utan att komma ut mellan oktober och april. Hon fick bara ko-mat att äta och när vi "räddade" henne kan jag tala om att ett antal vetrinärer hade kunnat göra unika disertationer om alla hudsjukdomar hon hade!
Vi fick raka hela hästen inkl. svans (där lämnade vi några hår längst ner så att hon skulle kunna vifta bort flugor) och sedan behandlades hon mot loppor och löss, ringorm och andra mykoser och en massa andra saker...
Charlotte var livsfarlig i början när vi hade henne. Hon högg men sparkade aldrig.
När hon skulle in i ridhuset fick vi först "röja" vägen dit - alltså undan med ungar och hundar. Sen fick man verkligen springa med henne dit och släppa taget snabbt och fly åt sidan för nu började rodeon!!!
Efter 5 minuter var allt lugnt och hon var tom mycket samarbetsvillig och lättriden.
Däremot har Charlotte alltid varit en häst som måste bli sysselsatt. Annars har hon sysselsatt ryttaren med att försöka bli av med denna.
Och hon har alltid varit en spegelbild av ryttaren. Gillar man inte Charlotte, gillar hon inte sin ryttare heller. Gillar man henne och talar om att hon är duktig då blir hon så glad och ger lite till...
Tyvärr fick vi henne förstörd under året 2001-2002 då hon gick på ridskola och blev tungförlamad.
Charlotte har tom på sista åren blivit riktigt tillgiven och kelig. Annars har hon ju varit ungefär lika kelsjuk som en igelkott.
Apropå igelkott... Det har flyttat in en i vårt stall i Bäckseda. Den kanske föder ungar där, vem vet.
Charlotte är en mycket speciell häst. Och det gör mig glad att se henne glad. Hon älskar nog oss också. På sitt sätt.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar