Som vi har jobbat och slitit för att få henne lugn och att hon ska förstå att vi inte tänker slå henne. Att hon ska lita på oss och att hon ska vänta... och inte få panik... lugn, lugn,, lugn. Ta det lugnt. Det är bra nu.
I höstas kände vi att hon börjar landa och sen kom den långa vintern emellan. Nu jobbar vi med henne sedan 2 veckor igen och varje dag har vi kommit en bit längre. Till och med nästan börjat där vi avslutade dagen innan.
Idag när Isabelle red henne så släppte allt - hon fick det där leendet på läpparna som man inte kan sudda bort och sa: jag vill inte sluta rida. Jag vill bara fortsätta så här.
Hon ökade och kortade traven, hon tog superfina galoppfattningar i båda varven - var väl framme för skänkeln och avsaktningarna satt perfekt.
När det går så här bra då blir man så lyrisk och samtidigt blir man lite negativ. Jaha, var är nästa bakslag? Kommer det imorgon? För så här bra kan det väl bara inte fortsätta....
Eller kan det det?
Kanske hon har förstått...
Idag är hon inte bara dyr. Idag är hon helt enkelt inte till salu.
Men jag är helt säker på att det kommer "billiga" dagar också.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar