Man kan inte lyckas jämt

Vissa dagar är bättre än andra...
I helgen var inte en sådan dag.

Min ganska stora igelkott som jag håller på att göra en form av för att sedan gjuta i betong var äntligen tillräckligt inkletad i latex.

Dags att göra stödformen.
Fogskum hade jag redan köpt och gick ut i trädgården. La handskar på plats och försökte få bort det medföljande munstycket på sprayburken med fogskum.

Lyckades bryta sönder munstycket och satte bara på det långa, medföljande "sugröret" och innan jag får på mig handskarna så börjar burken att spruta ut fogskum - över mig, över gräsmattan... så jag försöker rikta mot igelkotten och till slut ser det hela ut som en mindre pilatesboll i storlek. För det gick inte att sluta spruta. Den slutade inte förrän burken var tom.

Och hur får man bort fogskum som klibbar värre än superlim från händerna?
Fingrarna klibbade ihop och allt jag tog i fastnade jag i.
Försökte med tvål och vatten, med skrubb - inget hjälpte. Fastnade bara i frottehandduken när jag skulle torka händerna.
Tur att jag inte har datorn kvar med finger-inloggning - hade inte funkat!

I förregår försökte jag då att lossa fogskummet från igelkotten. Skar den mitt itu och - varför är jag inte förvånad - fick inte isär det. Kom på att jag hade glömt att smörja latexen med diskmedel.

Satt i 2 timmar och försökte bit för bit få loss fogskummet från igenkotten.
Lotta hjälpte mig med resten sen.

Sen började nästa steg. Att få bort latexen från igelkotten...
Självklart!
Även det var omöjligt.

Så nu står han där, igelkotten, halvnaken. Det undre skiktet latex har dessutom börjat fastna i piggarna på igelkotten.

Så... ja... vissa dagar är bättre än andra...


Kanske ska hålla mig till att köpa formar framöver...

Ha en underbar vecka hörrni!

Älskade hund

Tyvärr har jag ingen bild men jag måste bara berätta... Jag har ju fasaner hemma. Nu är dom som föddes förra året frisläppta och alla sprang till skogs förstås.
Thaabo har nosat runt deras hägn men han har aldrig jagat dom. Även dom som är fria - om dom inte flaxar upp precis framför nosen på honom då har han sprungit efter en bit men annars har han aldrig brytt sig. Han har aldrig sprungit efter för att jaga byte - och han går ju lös här med hönorna på gården också. Äter deras majs tillsammans med dom...
Jag har en stor buske vid kanten av min trädgård och där var han väldigt nyfiken idag och jag försökte få bort honom för jag såg inget och tänkte att det kanske är en orm. Men han gav sig inte och sprang på utsidan av trädgården som ju ligger mitt på gården och fortsatte nosa. Plötsligt får han tag i något som han försiktigt tar i munnen och drar ut. Sedan tittar han lite skämmigt, fixerar mig med blicken och kommer fram och släpper.
Det var en fasanhona som kommit tillbaka. Förmodligen har hon blivit attackerad av något vilt djur. För hon hade skador på ryggen. Han har alltså inte bitit i henne utan bar henne bara försiktigt i munnen till mig. Vad jag älskar denna hund!
Fasanhönan? Henne har jag släppt in i fasanhägnet igen efter att jag gjort rent henne på ryggen och smörjt med lite sårsalva. När jag var klar hoppade hon ner från mitt knä och nu får hon vara i hägnet ett tag igen.
Fasaner är ju skygga - och vi har aldrig försökt få dom tama. Men hon visste nog att både Thaabo och jag ville hjälpa henne.

Hundar i sängen...

Delar min stora säng med Thaabo och Pricken.
Både är ju inte speciellt små dom heller men på något vis får jag alltid kämpa för att få plats.
180x200 brukar resultera i 30cm för mig någonstans...
Med eller utan täcke.

Pricken är ganska kul. Hon föredrar att ligga tätt och ha huvudet på huvudkudden så jag brukar vakna och ha henne i famnen på något vis...'

International Street Market

Hört så mycket gott om denna "marknad" som tinglar genom Sveriges städer...
Så när det var dags för Jönköping tyckte jag att Hasse och jag kunde ta en trip dit.

Jag vet inte om det är jag som är kräsen vad gäller utbud med mera,
men här fanns inte ens 20 olika stånd. I dessa stånd sålde man...
korv, salami
ost
oliver i olika marinad, soltorkade tomater, pepperoni
olika korvar/salami
Savon de France - tvålar från Frankrike
Korv (från Tyskland) - inte en kotte som ville handla där
Hamburgare från...? Amerika? Med struts osv... = såg ut som helt vanlig köttfärs.
Döner Kebab (älskar!!!) som bara var SÅ miserabel!
Och brödet var slut så det serverades i en papp-strut.
Många stora wokpannor med diverse kött och/eller fiskblandningar...
Och här fanns dom.. spyflugorna...
I mängder kröp dom omkring bland den färdiga kött-(färs)-blandningen...

Jag är inte kräsmagad.
Det kan man inte vara efter 2 barn, hästar, hundar och diverse andra djur...
Men här går liksom gränsen...

Vetlanda Kommun KRÄVDE att jag till och med diskade och städade med kommunalt vatten när jag hade tebutik
Men dessa snuskiga mattält får finnas! Med spyflugor, människor som svettas så det rinner i värmen och sedan rör om i grytorna...
Fastän utlovat fanns i stort sett ingen som tog varken swish eller kreditkort... Inga kvitton... Ingenting...

Förutom tältet med Langos.
En ungersk specialitet som jag aldrig hört talas om men som var suveränt god.
En deg som plattas ut och friteras.
Enklaste varianten är med lök och vitlök.
Sen tillkommer för de mer "matiga" varianterna gräddfil, skinka, ost, räkor, kaviar...

Det enda tältet som hade kyldisk för sina produkter!
Dessutom den längsta kön...

Personligen kommer jag nog aldrig besöka en sådan här (snuskig) marknad igen.
Aldrig ens nämvärt känna behovet av att prova mat från olika nationaliteter när det presenteras på detta sätt...

Tycker bara helt enkelt att det var något jag gick till (därför att...) och som jag genast ville lämna... (därför att)...

Det är kanske inte alltid bättre hygien var jag än äter men när jag ser misären så får det till och med mig att tappa aptiten...

Toa-Musen

En gång per år har jag en nära-döden-upplevelse med möss.
Nej, jag är inte rädd för möss, men ibland är dom på ställen de enligt mig inte hör hemma.
Som i mitt badrum till exempel.

Känslan när man sitter på toa och en mus springer över foten.

Under handfatsstället har jag ett hål i golvet.
Som icke kunnig vet jag bara att om man inte täcker det här hålet med ett litet plastlock så luktar det skit.
Alltså - enligt mig - som inte vet någonting - är det någon form av ventilation till skitbrunnen.

Locket till det här hålet låg bredvid igår.
Extra svårt för mig att få dit locket igen - eftersom jag skadat ligamenten på insidan av vänsterknät så det krävdes lite trixande tills jag klarade att lägga mig ner.

Senare på kvällen - under sista besöket på mitt bibliotek (toan alltså) för kvällen så luktade det fortfarande skit.

Locket låg brevid.

Tankarna i huvudet gick från....
… glömde jag?
… gaser som får locket att "ploppa upp"?

Nåja, inget jag ville fundera på så sent på kvällen.

På morgonen därpå - något trött då Thaabo väckte mig 05.49 så satt jag där.
På mitt bibliotek. Utan att läsa. Filosoferade över livet - det vill säga halvsov.

Plötsligt springer en mus över mina fötter!

Jag var glad att morgonbesöket bara innebar "göra ett" och inte "göra två"!

Dagens motto blev alltså inte Carpe Diem - fånga dagen - utan: fånga musen.

Funderade på var jag lagt den nya, fina musfällan någonstans och kom på att den nog låg kvar i pannrummet efter den sista inomhus-musen.

I denna i stort sett oanvända musfälla kletade jag Nutella.

Har hört att geléhallon också ska gå bra, men det hade jag inga.

Musfällan placerades vid toalettens fot och dörren in till badrummet stängdes omsorgsfullt.

Efter ungefär en halvtimme hördes ett svagt klickande genom den stängda dörren.

Försiktigt öppnade jag dörren in till badrummet.

Foten placerad som en mur framför mig ifall jag skulle ha hört fel.

Men det hade jag inte. Musen var stor. Och död. Stendöd.

Begravning skedde i all stillhet i grön påse.

De religiösa mössen

När våren kommer och hästarna går ute hela tiden så gör vi
i ordning vårt stall-loppis.
Det hela är mycket tidskrävande.
För till hösten när hästarna ska in igen så plockas hela loppiset ner.

I vårt stall-loppis har vi mängder av tavlor.
Både finare och inte lika fina.
Dessutom en hel del ganska hemska Jesus-bilder.
Ingen vill köpa dom. Ingen vill ens ha dom.
Men man kan ju inte slänga Jesus!

Så Jesusbilderna hamnar varje år på hög igen tillsammans med
de fina och inte så fina.

Förra året när jag höll på att torka av och hänga upp tavlor så
kom jag till en av Jesusbilderna.
Eller?

Mössen hade ätit upp huvudet på Jesus!

Bilden under den uppätna Jesusbilden var en broderad ganska hemsk bild.
Där hade mössen byggt bo.

Med Jesus.

Jag är ganska säker på att man får slänga Jesusbilder när han inte har huvudet kvar.

Glad Midsommar!

Full och galen

sitter jag i svalen!

...eh, fel...

Jag blir galen

det är fullt i svalen!

...nä...

Vädret är som svalen

Och tuppen har blivit galen!

...ok, men nu...

Tuppen har inte blivit galen
Regntunnan är full och sillen står i svalen...

Glad Midsommar alla!

Som vanligt...

... är jag helt slut efter helgen och förra veckans bestyr.
Men ack vad roligt det är!
Loppiset öppnade och min pärlbutik öppnade - den som jag numer kallar skattkistan eftersom den innehåller så mycket mer än just bara pärlor.

Jag är så glad och tacksam över alla som var här och bekräftade att min lilla godisbar (med ca. 2000 produkter) är uppskattad. TACK ALLA!

En helt vanlig dag på Högelid

Bråda tider denna veckan innan skattkistan på Högelid ska öppna.

Plötsligt kommer det upp en stor svart SUV.

Efter SUV:en kommer en stor fin husbil.

Båda är svenskregistrerade.

Och jag går ur ettan där jag stökar och städar inför lördag.

Rutan på husbilen åker ner och en trevlig asiat tittar på mig och säger:
Horses? Riding-Center?

Jag svarar att så är fallet men endast för ryttare med egen häst eller viss kunskap och med tidsbokning.

Han ser lite bedrövad ut och säger: barnen ville rida.

Sen skiner han upp. Can we look at the horses?

Javisst, säger jag, no problem, inga problem.

Och ur bilarna tar sig sammanlagt 4 vuxna och 3 barn.

Det visar sig att de är från Singapore och semestrar i Sverige i 2 veckor.

Alla går ut i hagen och jag ropar på hästarna som glatt kommer och låter sig klappas.

Till och med Surprise vågar sig fram och jag berättar hur hon fick sitt namn.

Alla skrattar och det pratas glatt sinsemellan på deras egna språk.

Pappan säger att han aldrig varit så nära en häst i hela sitt liv och han klappar och klappar och klappar.

Det fotas naturligtvis mycket.
Än den ena, än den andra som står hos någon häst och hästarna visar upp sig från sin allra bästa sida.

Till och med det yngsta barnet på 18 månader klappar på Fleurina och drar henne försiktigt i manen.

Fleurina passar på att smaka lite på mammans hår - ett lätt dragande i hennes svarta fläta.

Jag berättar att jag har en mycket god vän i Singapore som jag visserligen aldrig träffat men vi har följt varandra nu i dryga 9 år via FB och telefon och att jag någon gång vill åka till Singapore.

Vi är också på FB säger mamman till barnen och räcker mig sin telefon så att jag kan knappa in mitt namn och hux flux är vi också ”vänner”.

If you ever come to Singapore... Så måste du höra av dig så vi kan träffas.... Vi har även släkt i Kina och Hongkong om du vill åka dit så att du har någon att vända dit till...

Efter ungefär en timme är de på väg nerför backen igen men innan de åker får jag en present.

4 tepåsar med RIKTIGT te. Kinesiskt te som inte har en tillstymmelse till likhet med det svenska som kallas te.

2 påsar grönt och 2 påsar svart med en ordentlig introduktion vad jag ska göra med det.

Jag nämner inte att jag har haft en tebutik. Med te från många länder. Utan jag tackar ordentligt och lovar höra av mig när jag smakat. På RIKTIGT te. You don´t have that in Sweden...

Bye, bye...

Äntligen!

Hade väl aldrig trott att jag skulle längta till regn!
Men efter dryga 2 veckor utan vatten så känns det som ett absolut MÅSTE!
Inatt kom hela 2mm, idag regnade det 2 gånger ca. 30 sekunder per gång.
Jag brukar inte följa väderleksrapporter men med lite tur regnar det ikväll vid 22-tiden.

Jag som älskar sol och värme!
Idag har jag till och med tagit på mig en hoodie och strumpor.

Och det fick mig att tänka på när jag var på Madeira för sådär 30 år sedan över nyår.
Det var ca. 20-22 grader och alla turister gick i kortbyxor, T-shirt eller linne.
Alla invånare gick med tjocka kläder, ytterjacka och stickade mössor med öronlappar.

Vi tyckte inte dom var riktigt kloka.
Och de tyckte nog inte heller att vi var riktigt kloka.

Idag förstår jag dom. Som mest har vi haft 32 grader. Då känns 20 ganska kallt...