Manlig logik... lr?

Hon: tog du ut allt ur bagageutrymmet?
Han: vad menar du?
Hon: (tänker) hur dj...a svårt är det att svara på en fråga!!! (säger): jaaa, plastpåsen och frysboxen.
Han: säger ingenting...
Hon: kan du svara på min fråga?
Han: jag gjorde det.
Hon: eh, näe
Han: det spelar ju ingen roll vad jag svarar. Det är ändå fel svar
Hon: jag förmodar att du inte tog ut det som låg i bagaget. Då är det väl bara att säga det.
Han: Det går inte att diskutera med dig överhuvudtaget längre...

Be my Valentine

 Jag är så kär i vårt lilla gosedjur. Och inte bara jag. Hela familjen tillhör hans fan-club. Därför kändes det så fruktansvärt när han fick en svår kolik igen i söndags. Som tur gick det bra även denna gång.

Det är med något högre puls och hjärtat i halsgropen jag går in i stallet numer - står han?

Han har fått ett smeknamn: Liten. Förmodligen kommer han att få heta Liten i hela sitt liv.

När Bambi föddes sade vi också att när hon blir stor ska hon få sitt riktiga namn: Baroness - men fortfarande som 8åring och 1,81 hög heter hon Bambi.

Det är lite kul det här med smeknamn på hästar för det är inte alla som får ett. Fleurina heter Fleurina och inget annat. Till Flash vill vi bara säga Benny fastän det var brorsan hans som kallades så.

 Bruning heter ju egentligen Caros Ess medans Connection kallas just Connection.
Charmeur brukar vi kalla Schlamassel (tyska) vilket betyder oreda.
Google hade massa andra översättningar för Schlamassel också: Röra, Oordning, Geggamoja, Smutsig Typ mm... Ett charmtroll helt enkelt.

Casper är väldigt fascinerad av Liten. Han vill väldigt gärna leka med honom. Liten tycker det är en mysko sak. Men dom närmar sig varandra. Första gången dom stod nos vid nos hade vi ingen kamera med oss. Då slickade Casper honom på nosen.

Den här gången ville han helst busa med honom.

Hönät

Egentligen är jag strikt emot hönät i boxar. För det första blir det en onaturlig ställning för hästen att äta och för det andra finns det helt enkelt skaderisker.
Men eftersom det kommit ut en del nytt på marknaden så tänkte jag att jag måste göra en test.
Så utan att nämna produktnamn... testade jag
1. vanligt hönät - rutor 5,5cm
2. hönät med mindre rutor 4,5cm
3. hönät med små rutor 3,5cm och
4. Höpåse.

Då vi inte har småbalar utan rundbalar med hackat höensilage var det överhuvudtaget svårt att få i rätt mängd i näten/påsen - utom i ett nät.

Vi har 2 hästar som verkligen ströar med sin ensilage - kors och tvärs över hela boxen - sen pissar dom på det.
Vilket innebär att det går åt väldigt mycket till dessa 2 - onödigt mycket.

Sedan tog jag dessutom en "helt normal" häst med normalt ät-beteende.
Alla 3 fick testa alla 4 varianter.

Efter en måltid ratade jag
1. vanligt hönät - pga att det var svårt att packa och för att hästarna kunde slita ut massa stora tussar iallafall och
4. Höpåse - visserligen lätt att packa men mycket spill ändå som hästarna inte åt.

En negativ sak som jag upptäckte med kandidat 3 - hönät med små rutor - var att alla 3 hästarna blev superfrustrerade!
Den hästen med normalt ätbeteende började vandra och skrapa i golvet
En slet och drog i nätet (vilket tog exakt ett dygn innan det första var sönder).
En började sparka i väggen mot nätet.
Dessutom upptäckte jag ganska snart att den av hästarna som är svår att hålla i hull inte fick i sig tillräckligt mycket varav jag avbröt.
Facit för detta nät är att det kanske är utmärkt att ha i hagen så att hästarna har något att göra eller om man har väldigt lättfödda hästar som går upp i vikt bara man viskar ordet hö. För normalt hullade hästar får det ett absolut minus av mig.

Kandidat 2 - hönät med 4,5cm rutor däremot var lätt att packa, lätt att hänga upp och visserligen blev hästarna rätt frustrerade i början även av detta nät men jag fick utan problem ner 6kg i nätet. Vilket räckte mellan 3-5 timmar hos hästarna. Eftersom resultaten med dom andra näten blev så negativa så blev jag positivt överraskad av detta.
Facit är att jag kommer införskaffa ett antal sådana här nät. Inte för att ha i boxarna - kanske då som komplettering till mina 2 hästar som ströar men det kommer absolut att hänga i transporten!

Egentligen fodrar vi inte när vi transporterar - men en av orsakerna har varit att man fyller nät/påse och att hästarna sliter i den vilket resulterar i att hela släpet gungar - dessutom ligger mer än hälften på marken sedan och hästarna skrapar för att komma åt det. Men med det här nätet tror jag man kan sysselsätta hästen under transport undvika spill och frustrerade hästar - återkommer när jag testat.

Kandidat 2 blev alltså testvinnare - eller egentligen det enda alternativet jag kan tänka mig använda.

utan headline

När man drabbas av en viss sak sätter man sig in i den. Åtminstone gör jag det.
När Valentino frös så var rekommendationen från 2 kliniker att sätta på honom tröja eller jacka.
Låter helt livsfarligt tycker jag om man då inte sitter vid fölet hela tiden. Och exakt HUR får man tröjan eller jackan att inte ligga som en tjock krage över halsen/huvudet på fölet? Och hur stor är skaderisken? Enorm skulle jag vilja säga.
En rekommendation till som jag fick var att enligt nya rön så behöver inte nyfödda föl frisk luft och rörelse. Nähä, men stoet kanske behöver motion istället för att stå still i 24 timmar per dygn.
Det är tyvärr inte ovanligt att hästar som stått still under längre tid kommer ut och bockar. Och hur stor är inte skaderisken då för det lilla fölet som vill vara nära sin mamma. Finns många föl som på så sätt mist ett öga till exempel.
En vetrinär kan ju då kanske anföra att utevistelse kan ske under kontrollerade förhållanden genom att leda stoet. Hur många lyckas hålla stoet om fölet drar iväg åt ett annat håll?
Nu har Valentino fått en utefilt också - ett ulltäcke Golden Stripes. Och han får vara ute varje dag. Inte så mycket som vi vill men åtminstone 1-2 timmar. Han springer och skuttar och vi kollar honom att han inte lägger sig ner eller inte rasar genom staketet vilket hände första dagen...
En till sak som vi aldrig har gjort: innan våra föl är minst 5-6 veckor får de inte gå inhägnade i el. Deras små hjärtan klarar inte av elchocker. Skulle de hamna på fel sida staketet så försöker de ju gå till mamma och det tar några sekunder innan man själv hinner stänga av. Det kan räcka för att fölet ska dö... Det är mitt alldeles egna upplägg och min uppfattning. Men kanske värt att tänka på!

Stålmannen

Efter att även ha tillverkat ett litet fleecetäcke med hals till Valentino tyckte jag att när han växte så var spännet för hårt och tryckte. Alltså tog jag och klippte bort spännet vilket innebar att täcket gled av.
Nästa idee blev en fleecevojlock över ryggen där jag spände fast hundtäcket i stropphållarna. Men även detta gled och satt som en gunga över häcken på honom.
Så kom jag på att jag hade köpt en ny fleecefilt på IKEA sist för att de var så billiga - endast 10 kronor.
Vilken tur att den var ljusblå! Den lade jag dubbel, klippte ett hål för halsen och gjorde "bogveck" på sidorna. Resultatet blev stålmannen - som Michaela P. påpekade!
Och det är verkligen träffande - han ser ut som om han är en Pegasus som precis är på väg att lyfta.
Idag på morgonen har han fått vara utan täcke en timme. Det är ju inte så kallt idag heller...

Hönsmamma

Jag brukar inte vara hönsig med mina hästar. De får göra vad dom vill på sin fritid och det är inte en massa täcken hit och dit. Klart man brukar kolla en gång extra när man får föl - men även dom får vara hästar och ska inte förmänskligas. Tills igår. Men jag tror att lilla Valentino fryser. Men HUR packar man in ett litet föl utan risk för att han fastnar i massa snören och annat skit? Hundtäcket var i knappaste laget - ett nytt, större är beställt - men det sitter iallafall bra. Det känns som om "modell bredare fleecebandage" nästan skulle räcka! Så liten är han. Jag får slakta ett fleecetäcke med bredare linda runt magen och lägga hundtäcket ovanpå...

Alla hjärtans dag

I mars förra året gick Kimba igenom staketet. Det var ju inte speciellt svårt eftersom det pga. all snö inte gick att få riktigt mycket el på det. Så med tjock vinterpäls klev hon igenom. Gick genom 2 andra hagar och in till Falco som naturligtvis blev urlycklig över lite tjejbesök.

Igår kväll vid kvart över 10 föddes resultatet av denna date: lilla Valentino. Så strax inpå alla hjärtans dag kan man inte få ett annat namn, eller? Förutom då om det blivit ett sto - då hade det blivit Valentina.

Vi klurade länge på namn innan. Både till tjejer och killar men när den lilla blöta älgen (!) låg där i boxen och gnäggade så var namnet rätt självklart.

Som vanligt när man verkligen vill ta bilder så var batteriet slut. Det fick bli en snabbladdning som räckte precis till en bild. Fler bilder följer. Vi var helt inställda på ett svart föl men det är en kastanjebrun liten varelse med enstaka vita hår i pannan och ett vitt bakben.

Som vanligt förundras man över hur snabbt dom utvecklas! Igår var allt vingligt och man vill hjälpa till (fast det gör vi inte) idag skuttar han omkring i boxen och... gnäggar. Jag kan inte komma ihåg att något annat föl har gnäggat! Han gnäggar och gnäggar och alla hästar svarar. I boxen där han står så är det ju en "ruta" in till stora stallet. Och där står Connection och kollar med världens hingstnacke! Måste vara ungefär som att gå på bio. Kunde knappt äta - ville bara kolla. I eftermiddag blir det ut i snön och sedan får de byta box med Surprise. I den kan han nog nästan galoppera runt... Och plötsligt upptäcker man att "lilla" Surprise plötsligt har blivit stora damen och ser enorm ut!

Fryspåsar och hästskit

Jag går inte ett steg ute för tillfället utan min fryspåse - dvs. mina termosbyxor.
Problem blir det bara när jag ska åka och handla för det kan jag inte göra i mina fryspåsar.
Man får en lite hasande gång i dom eftersom de är lite stora (och bekväma) och när jag ännu en gång hasat över gården i väldigt många minusgrader så reflekterar jag över... hästbajs.
Varje dag ställer jag mig och mockar mina boxar. Tar bort kiss och bajs. Slätar till boxen så att den enligt mig då ser "mysig" ut.
Och varje morgon kommer jag ut i stallet och boxarna ser allt annat än mysiga ut. Förutom Brunings och Surprise De ser ungefär likadana ut som dagen innan.
Charmeur bygger 2 torn: en bajshög och en kisshög. På kisshögen ligger dessutom allt övrigt spån ur hela boxen. Bubu bygger en liten kulle längst bak i boxen sen ligger hon och trycker mot kullen. Det ser ut som någon kört med skopan genom boxen och lagt allt på kanten.
Mulle och Flash galopperar nog runt i boxen och skiter. Deras boxar är riktiga "suck-var-ska-jag-börja"-boxar. Och dit får nog även Connections box räknas...
Tänk om någon skulle röja igenom ens rum varje dag. Och placera allt på annat ställe än där man vill ha det.
Ställa sofforna i köket, matbordet i sovrummet, sängen i hallen... Och varje dag skulle vi möblera tillbaka allt igen som vi vill ha det. Vilken hemsk tanke! Och ändå är det det man gör varje dag. Ändrar för att få det att se ut som man själv vill ha det i boxen. Så jag har börjat med en halvkompromiss. Bubu får ha en liten kulle i bak. Och det får Connection och Cinni också. Flash och Mulles boxar krattar jag. Och ströar. Jag försöker gå in i boxen och tänka: hur-tänkte-du-nu??? Men det är inte lätt...

Hört och hänt

Ibland hittar jag information på nätet och tänker: vem bryr sig? Som till exempel att ett vetenskaps-team kommit fram till att sillar bara pruttar på nätterna.
En sann historia som däremot är lite häftig är historien om Tucker, djurhemshunden som började jobba inom valforskningen. Jodå, det är sant, han älskar nämligen doften av valbajs, blir helvild och med hjälp av valbajset kan forskar-teamet hålla koll på val-beståndet.
Se filmen HÄR
Hundar kan ju nosa upp svampar och narkotika och allt möjligt så varför inte valbajs?

En sann hästvän

Medan jag ännu en gång halkar (hasar) mig över gården funderar jag på om det är mitt fel att vädret är som det är. För jag sade nog i höstas någon gång att jag inte ville ha så mycket snö som förra vintern. Och som vintern innan. Men vädergudarna missförstod mig nog totalt!
Gårdagens väder bjöd på allt. Snön som täckte marken regnade bort. På förmiddagen fick vi ett konstant ösregn som varade in på eftermiddagen och sedan gick över i underkylt regn. Därefter började det snöregna och hela skiten frös tillsammans med den kalla vinden som blåste friskt under hela dagen igår och som har fortsatt till idag. Man måste vara en sann hästvän för att inte stanna inne, lägga sig på soffan med en mysig filt och titta på någon film (eller 2).

Ett litet utdrag till ur Totilas hemliga dagbok...

Kära dagbok. Det där med pommesen övertygade de 2benta allätarna. Weisenheim var fantastiskt! Jag vann Hästhöjdhoppningen!
Medans Matthias, Paul och Ann-Kathrin käkade pommes och blev uppätna av myggen så stod jag helt lugn i ett moln av flugspray och kollade hoppningen.
Plötsligt kommer en liten rund herre och kastar sig upp på min rygg. Speakern presenterar en viss Hugo Simon och alla jublar - det är nog hans klubb det här. Fast han förväxlade mig med sin egen häst - jaja, han är ju inte den yngsta längre. I vilket fall som helst är jag felfri och har bästa tiden. Nytt DREAMTEAM prisar tidningen RHEINPFALZ - Hugo och underhästen!!! Måste komma ihåg att gömma tidningen för Matthias...

Hugo och jag ska iallafall fortsätta ha SMS-kontakt - ifall det nu inte skulle klaffa med Matze och dressyren fram till London 2012...